söndag 10 april 2016

Nya vattenflaskor av alger

Plastflaskor kommer med en högre prislapp än de flesta inser, för det tar upp till 1000 år att brytas ner på soptippen. Det faktum att åtminstone hälften av alla vattenflaskor används endast en gång gör avfallet av plastflakor mycket mer hemskare. Isländska produktdesignern Ari Jónsson ville göra något åt saken och skapade en biologiskt nedbrytbar vattenflaska av alger.
Han kände att det finns ett akut behov av att hitta sätt att ersätta en del av den ofantliga mängden plast vi producerar, använder och kastar bort varje dag. Varför använder vi material som tar hundratals år att brytas ner i naturen bara för att dricka ur en gång och sen kasta bort?
Hans innovativ lösning på problemet med plastföroreningar är agar, en substans som framställs från alger. Agar dateras till 1650-talet, när en japansk gästgivare rörde ihop en soppa och märkte att det hade blivit gelé över natten. I slutet av 1800-talet hamnade agar i mikrobiologilabben där det fortfarande idag används för att separera molekyler.

Jónsson skapade en flaska ur alger genom att blanda pulveriserad agar med vatten. Den resulterande blandningen har en ostadig, geléliknande konsistens som värms upp innan den hälls över i en kall form. Formen snurrar runt inne i en behållare med isvatten tills agarn bildar en flaska. Bara efter några minuter av kyla och flaskan är klar för användning.

Alg-flaska behåller sin unika form tills den är tom och sen börjar den brytas ner. Det är ett helt naturligt alternativ till plast och enligt Jónsson går flaskan att tugga på om man tycker om smaken. Agar används ofta som ett vegetariskt eller veganskt substitut för gelatin i desserter och den är både säker för miljön och för människor.


Jónsson visade upp sitt projekt på DesignMarch, en designfestival som hölls i Reykjavik. Han studerar för närvarande på Islands konsthögskola.

fredag 8 april 2016

Mål, tacksamhet och välmående

Många pratar om mål och våra behov av mål, som drivkraft i våra liv eller något som ger mening till våra liv. Något att fokusera på. Vi vill gå ner i vikt, få lönehöjning, byta jobb, börja träna eller lära oss något nytt. Dessa alla är yttre mål. Men mål kan också bli till något negativt, något vi driver oss själva mot med ansträngning och tvång eller hot. Detta stressar upp oss och bäddar för ett så kallad misslyckande (för det finns inga misslyckanden). Vilket resulterar i dålig självkänsla, att vi klankar ner oss själva och tappar tilliten till oss själva. Vi tappar riktningen i livet (meningen).
Att sträva efter yttre mål kan få oss att må dåligt. Livet blir stressigt och jobbigt om vi har ett för fast yttre målbild framför oss. Särskilt om vi inte har inspiration och engagemang för det. Och varför skulle vi ha mål som inte inspirerar oss?
Om du sätter upp dina mål utifrån att du inte är nöjd med hur du eller ditt liv ser ut idag, drivs du av missnöje och har slutat att leva i nuet (för den duger inte för dig). Det bästa sättet att nå dina mål är att börja visa tacksamhet och uppskattning för det du har och är idag, just nu. Många tror att bara genom att glädjas över det man har eller är betyder att man inte vill ha en förändring eller kan åstadkomma en förändring. 
Den dagen du börjar uppskatta det du är, det du har och det du gör kommer förändringar att ske. Varje förändring mot vilket mål som helst börjar inifrån dig själv, genom din attityd och känsla. Samtidigt som du börjar fokusera på allt du är nöjd med i ditt liv, i dig själv och det du gör, kan du skapa listor och berättelser och visioner om vad du ser framemot och hur det känns. Gör det till något roligt, något inspirerande, givande och något som uppmuntrar dig.
För i slutändan vill du ju må bra, innerst inne, när du nått dina mål. Så varför inte börja genom att må bra först och sen fokusera på allt du ser framemot. Vi vet alla vid det här laget att det gamla sättet: ”först måsta jag nå detta mål innan jag kan må bra och vara glad eller lycklig” fungerar inte. Så varför inte testa göra det tvärtom? Om du mår bra redan nu, blir det mycket roligare att visualisera, se och prata om dina mål och då lägger du inte heller så stor krav på dig själv, för du har slutat att jaga upp dig själv och skapa stress i ditt liv. 

onsdag 6 april 2016

Frågor för tonåringar

Tonåringar - Tips för kommunikation

Andra sätt att fråga dina tonåringar "Hur var det i skolan idag?" utan att fråga dem "Hur var det i skolan idag?"
Hur ser din relation med dina tonåringar ut? Hur pratar ni med varandra? Är du genuint intresserad hur hen har det? Här är några frågor som kan hjälpa dig att skapa en mer givande dialog med ditt barn. Du kan bli överraskad för svaren du får, eftersom du frågar kanske andra frågor du frågat tidigare. Om inte annat, så kan ni ha en rolig stund tillsammans.

1. Var i skolan är ni mest? (en särskild plats, klassrum, någon speciell plats på gården osv)? Var i skolan är du och dina kompisar aldrig?
2. Vad skulle göra din skola till en bättre skola? Vad skulle din skola vara bättre utan?
3. Om du var en lärare, vilken klass skulle du vilja undervisa? Vilken klass skulle vara det värsta att undervisa? Varför?
4. Vilken var den coolaste (sorgligaste, roligaste, mest skrämmande) sak som du såg i dag?
5. Berätta om en sak som du lärt dig idag.
6. Om din dag i skolan idag skulle vara en film, vilken film skulle det vara?
7. Förutom att man går från klass till klass, vad gör eleverna i korridorerna mellan klasserna?
8. Vem tror du att du skulle kunna vara trevligare mot?
9. Vilken är den enklaste lektionen/ämnet? Vilken är den svåraste? Vilken lektion lär du dig mest av? Vilken lektion lär du dig minst av?
10. Om de spelade musik i skolans högtalare, vad skulle eleverna vilja att man spelade?
11. Om du kunde läsa tankar, vem (lärarens) tankar skulle du vilja läsa? Vems tankar skulle du vilja läsa i klassen (klasskompis)? Vems tankar skulle du inte vilja läsa?
12. Om din dag idag hade ett tema låt, vad skulle det vara?
13. I vilken lektion finns dina favoritelever i? I vilken lektion finns de värsta?
14. Vad tycker du att du borde göra mer utav i skolan? Vad tror du att du ska göra mindre av?
15. Vilka är de tre (eller fem) saker som du hör eleverna säga i korridorerna?
16. Vad tycker du är det viktigaste i skolan?
17. Berätta om en fråga som du hade i dag, speciellt en som inte besvarades?
18. Vilken klass har de snyggaste pojkarna/sötaste flickorna?
19. Om en utomjordisk rymdskepp landade på din skola, vem skulle du vilja att de tog med sig tillbaka till sin hemplanet?
20. Vem hjälpte du idag? Vem hjälpte dig idag?
21. Om du kunde vara osynlig för en dag i skolan, vad skulle du göra?
22. Vilken del av dagen ser du fram emot? Vilken del av dagen ni gör du inte det?
23. Vad skulle du förändra i skolmaten?
24. Vilken klasskamrat blir mest sannolikt arresterad, president, miljonär, skådis i filmer, släppte lös en flock vilda höns i biblioteket osv?
25. Om du fick gå till bara en klass varje dag, vilken klass skulle det vara?
26. Berätta om en sak du läste i skolan idag.
27. Om din dag idag på skolan var en smiley, vilken skulle det vara?
28. Vad tror du dina lärare pratade om i personalrummet idag efter skolan?
Lycka till!

tisdag 5 april 2016

Skratt skratt skratt

Stress ökar blodtrycket och skratt minskar det. Stress sänker immunförsvaret och gör dig mer mottaglig för sjukdomar och skratt höjer immunförsvaret. Stress påverkar sömnen, skapar mönster av sömnlöshet och skratt botar dessa. Stress sänker våra energinivåer (fysiskt, mentalt, känslomässigt), medan skratt höjer din energi.
  Allvarligt talat: skratt fungerar! Dessa medicinska och psykologiska fördelar med skratt är citerade från amerikanska vetenskapliga och medicinska tidskrifter.

- Skratt sänker nivån av kortisol, som är ett hormon som orsakar stress och skratt ökar mängden av endorfiner, som är kroppens egna naturliga opiater: de gör dig glad! Endorfiner i kroppen får dig att må bra länge (American Journal of Medical Sciences).

- Skratt lättar muskelspänningar, vilket är bra för alla men även för de med reumatism (Southern Medical Journal).

- Skratt ökar kroppens antal t-celler i vår immunsystem och som dödar invaderande bakterier som är skadliga för kroppen. Skratt ökar lymfocyter (blastogenes), som innebär att immunförsvaret fungerar snabbare och mer effektivt (Journal of Clinical Research).
- Skratt förbättrar andningen och hjälper att lösa upp slem och är bra för lungsjukdomar såsom emfysem (Journal of American Medical Association).

- Skratt bidrar till en bättre hjärtfrekvens och blodtryck, tränar hjärtmuskeln och ökar blodcirkulationen, som i sin tur leder till en ökning av syre och näringsämnen som pumpas till vävnaderna (Journal of Biological Psychology).

- Skratt ökar katekolaminer, som är kända för att förbättra vår mental funktion. Därför förbättrar skratt vår mentala vakenhet, minne och inre välmående. (Journal of American Medical Association).

- Skratt förbättrar blodsyrenivåer och ökar blodcirkulationen. (Journal of Biological Psychology). Detta är viktigt vid cancersjukdom, eftersom cancer behöver en syrefattig kropp för att överleva. (Credence).
- Skratt ökar smärttolerans (New England Journal of Medicine).

- Skratt minskar förfall av cellerna, vilket saktar ner åldrandet (Journal of American Medical Association).


- Skratt höjer din känslomässiga tillstånd, vilket hjälper dig att se situationer och problem ur ett annat perspektiv, särskilt viktigt är det med stressande upplevelser (Psychological Reviews).

fredag 1 april 2016

Sömn istället för studier

Varför sömn är viktigare än att studera

Att få tillräckligt med sömn är en undervärderad men viktig del av lärandet. I motsats till elevernas uppfattning om att stanna uppe hela natten för att plugga till en tenta kommer att leda till högre poäng, är sanningen att behovet av en god natts sömn är ännu viktigare än att slutföra sina läxor eller läsa för ett prov.

En ny studie i tidningen Child Development visade att offra sömn för att studera kommer faktiskt att slå tillbaka. I studien följdes 535 Los Angeles gymnasieelever under 14 dagar, noterades hur länge de sov, samt hur väl de förstod det som lärdes ut i klassen och hur de klarade proven, frågesport eller läxor.

"Även om forskarna förväntade att de extra timmarna av studier som tog bort sov-tid kan skapa problem när det gäller elevernas förståelse av vad de lär sig i klassen, blev de ändå förvånade att minskad sömn för studier resulterade att det gick dåligt på ett prov, frågesport eller läxor" skrev Science Daily.

"Minskad sömn står för de ökade problem i inlärning som uppstår efter ökad tid man använder för studier" sade UCLA-forskare Andrew Fuligni. "Även om dessa nätter av extra läsning kan tyckas nödvändigt, kan de kräva ett pris".

 I en annan studie av en forskargrupp vid University of York, fann forskarna att sömn även hjälper till att ökar språkinlärningen hos små barn. "Barns förmåga att minnas och känna igen nya ord förbättrades ungefär 12 timmar efter träning, men bara om de sovit tillräckligt". De viktigaste effekterna var kvar en vecka senare, vilket tyder på att dessa nya ord finns kvar i långtidsminnet". Studien visar att när de sover tillräckligt visar barnen samma inlärningsmönster som vuxna.

Men även om man vet att sömn är nödvändigt för inlärning, fortsätter studenter att möta de ökande krav på sin tid genom att tulla på sömnen. Barnen deltar ofta i flera fritidsaktiviteter samt försöker klara av flera timmar läxor varje kväll.

Vad är det som händer under sömnen?
Sömn sker i flera steg, där varje fas har en viss mening. Den mänskliga kroppen tar hand om sina fysiska behov först. Steg ett och två gås igenom snabbt för de är de korta faserna, sen fas tre och fyra som stannar i kroppen i flera timmar. Under dessa stadier har nervceller i hjärnan synkroniseras till en regelbunden rytm och kroppen börjar reparera sig själv. Immunförsvaret är återställd, muskler och hjärt-system föryngrad och de positiva effekterna på ämnesomsättningen och muskeltillväxt från träning börjar verka.

"Om du inte fick en god natts sömn, är det verkligen svårt att lära sig nya saker för att du inte fick rensa ut alla synapsförbindelser". "Skälet för att få en god natts sömn är för att du ska kunna njuta av nästa dag och så att du kan förstärka vad du lärde dig dagen innan" sa Dr Matt Carter, vid Universitet i Washington.

I slutet av en sex till åtta timmars nattsömn får hjärnan sin chans att föryngra sig, under (Rapid Eye Movement) REM sömn. Detta är det skede som är avgörande för eleverna eftersom hjärnan befäster allt som togs in dagen innan och rensar ut de gamla, onödiga minnen för att göra plats för ny information.

Under REM-sömn spelar din hjärna upp i princip allt som hände under dagen och befäster det du lärt dig. Under inlärningsprocessen, fyrar hjärnans synapser av i särskilda mönster. På natten fyrar dessa mönster av om och om igen, för att stärka vägen. Hjärnan minns många små detaljer från föregående dag som den inte kommer att behöva. Under REM-sömnen rensar hjärnan de onödiga detaljerna för att göra plats för ny information den följande dagen.

Om du inte får en god natts sömn är det verkligen svårt att lära dig nya saker för att du inte rensar ut alla synapsförbindelser. Hjärnans föryngrande funktioner händer under REM-sömnen, en senare fas av sömnen, så om en elev inte får sova tillräckligt kommer han inte att tillbringa mycket tid i REM-fasen. Precis som med vuxna, kommer barn med sömnbrist inte att kunna fokusera lika bra och under tiden kommer effekterna av sömnbrist tära på kroppen.

Vad är lösningen?
Utbildare och författare Madeline Levine säger i sin bok "Lär era barn väl" att gymnasieskolorna borde anpassa sina scheman för att möta ungdomarnas behov. Skolan borde börja klockan 10 för att försäkra gymnasieeleverna de nio timmar sömn som de behöver. Det skulle hjälpa dem att fokusera i klassen och kan även förebygga depression, ett tillstånd som är kopplat till brist på sömn.

Och det handlar inte bara om antalet timmar i sängen - det handlar om kvaliteten på sömnen. Sömn är något du kan förbereda och vara medveten om. Människor antar att sömn är naturligt för barnen. Men för unga, är det särskilt viktigt att upprätta en rutin, att inte äta kolhydrater innan sömn och för att undvika ljusa skärmar innan de går och lägger sig. Ljuset från skärmen nollställer den biologiska dygnsrytmen som fungerar utifrån hur mycket ljus kommer in i ögat. För barn som har svårt att somna, bör föräldrar lära dem avslappningsövningar som att ta djupa andetag och lyssna på lugn musik. Detta hjälper nervceller gå in i deras synkroniserade mönster snabbare.